Jag tvättar har 2 maskiner och så är det lite gardiner men dom kan vänta tills imorgon.
Jag står och hänger upp och det ringer på telefonen.
"Hej jag söker claudia"
" ja det är jag"
Hej det är dr Turner"
" Hej hej du ringde väl inte i förra veckan"
"Nej ! jag var bort rest"
"å vad bra"
Vi pratar lite och så kommer frågan från dr
"Vad har du på hjärtat då "
"Jo !dr kan jag byta mina hornhinnor?"
" vad ska det vara bra för?" undrar han
"Jo ! jag tänkte att det bildas blinda fläckar lite här och där så jag bara tänkte" säger jag lite halv glatt
Det blir lite tyst men bara några sekunder men för mej så känns det som en evighet och jag undrar om det inte finns något man kan göra.
"Du vännen om det hade gått och det hade hjälpt så hade vi gjort det för länge sedan ,hur kom du på detta?"
" det var bara ett gripande efter ett halmstrå,på senare år så har jag inte satt mej in i vad för problem jag egentligen har"
"Men det vet jag" säger han och fortsätter
"det är näthinnorna du har problem med men kom tillbaks om 500 år så kanske du claudia jag tror inte du eller jag får vara med om en sådan operation det är en av det svåraste kroppsdelar att byta ut"
Jag känner att tårarna börjar komma fram det svider något hemskt.
"Men du vännen man vet aldrig vad forskningen kommer på men hoppas inte för mycket"
"ok ! "säger jag och känner hur klumpen växer i mej.
Jag tackar och säger
"ha en trevlig dag"
sen lägger jag på och tänker.
Din jävel ,jävla forskning som inte kommit längre och jävla ögon som bara blir sämmre och jävla allt..
Tårarna vill fortfarande komma men jag tillåter det inte,jag tänker inte gråta över det för jag vill inte.
Men vet att resten av dagen kommer att gå med tungt hjärta tills tjejerna kommer hem.
Kan dom inte komma nu jag behöver dom här så jag inte behöver tänka.
Kram../claudia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar